desdeelinterior

Jag är inte okej. Jag är inte fixad.
Jag är förstörd. Totalt förstörd.
När ensamheten kryper sig på minns jag allt.
Jag går igenom varenda år, månad, vecka, timma, minut, sekund med dig.
Endel av mig gläds åt åren, det fina vi hade.
En annan del önskar att jag aldrig träffat dig.
Aldrig gett det en chans om och om och om igen. Och du var inte förmögen att ge det EN chans..

Jag känner mig så dum. Så arg. Så krossad. Så lättad.
Jag vill inte se dig, inte prata med dig, inte höra om dig.
Jag vill bara glömma, gå vidare, radera.

Det är nog sant att hat och kärlek går hand i hand.